LÄMNA
SIDAN
LÄMNA
SIDAN
LÄS MERLÄS MER

PSYKISKT VÅLD

Det psykiska våldet kallas ofta för det osynliga våldet. Det gör så mycket skada men det syns inte på utsidan på samma sätt som ett blåmärke. Vi möter väldigt ofta psykiskt våld och vi vet att det påverkar den utsatte otroligt mycket och ofta sätter djupa spår.

Hur vanligt är psykiskt våld?

Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är 7% av alla kvinnor utsatta för psykiskt våld i sin relation. 25% av alla kvinnor kommer någon gång i sitt liv utsättas för ett brott i nära relation. De två vanligaste formerna av psykiskt våld är att förövaren säger elaka saker och begränsar offrets liv. Det kan t.ex vara att den utsatte inte får umgås med sina vänner eller gå på fester.


Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld handlar mycket om att bryta ner och kontrollera den drabbade. Det kan vara väldigt svårt att sätta fingret på det. Här är några exempel på psykiskt våld:

·       Säger taskiga saker

·       Nedvärderar dig och saker som du gör eller gillar

·       Pratar illa om din familj/vänner

·       Förnedrar och hånar dig

·       Förminskar dina känslor, säger att du överdriver

·       Kontrollerar din mobil/mejl/ sociala medier

·       Anklagar dig för saker som du inte har gjort

·       Skrämmer och hotar dig, t.ex hotar att ta sitt liv om du gör slut

·       Kommenterar ditt utseende/vikt negativt

·       Bestämmer vilka kläder du ska ha på dig

·       Vill att du ska stanna hemma och inte vara med t.ex vänner

·       Ignorerar dig, straffar dig genom att inte prata med dig

·       Svartsjuka, låter dig inte gå på t.ex fester

·       Ger dig skuldkänslor, får dig att känna att allt är ditt fel

·       Ger dubbla budskap. T.ex ”visst – gå ut du" men blir sur om du gör det

·       Får dig att känna dig otillräcklig och dålig

·       Får dig att tvivla på dig själv

·       Kallar dig elaka saker, t.ex hora, fitta, idiot

·       Säger att ingen annan vill ha dig/tycker om dig/bryr sig

·       Säger att ingen tror på dig

·       Säger att alla tycker att du är konstig

·       Växlar mellan att vara elak och snäll

·       Gaslighting

LÄS MERLÄS MER

GASLIGHTING

Gaslight är en sorts manipulation som ingår i psykiskt våld. Ordet gaslighting kommer faktiskt från en gammal film som heter Gaslight. Filmen handlar om en man som vill få en kvinna att bli inlagd på en psykiatrisk klinik, och därför försöker han att lura henne till att tro att hon blivit galen. Filmen påminner starkt om det som gaslighting är.

Gaslighting handlar om att få offret att tvivla på sig själv och på sina upplevelser. Det kan exempelvis vara såhär:

Du berättar att du blev ledsen när förövaren kallade dig ”hora”. Då säger förövaren: ”Va? Det har jag aldrig sagt! Jag skulle aldrig säga ett sådant ord. Vad tror du om mig?”

Eller såhär: Du tar upp en händelse/något som förövaren har gjort. Då säger förövaren: ”Det där har aldrig hänt.”

Eller såhär: Du berättar att du funderar på att göra slut eftersom förövaren är så taskig mot dig. Då säger förövaren: ”Jag är orolig för dig, hur mår du egentligen? Du har fått för dig så mycket, alla tycker att du har blivit konstig.”

Gaslighting kan se ut på många sätt, men det handlar om att förövaren förnekar och förminskar offrets verklighet. ”Det har aldrig hänt”, ”det har jag inte gjort/sagt” eller ”du överdriver alltid” är vanliga saker förövaren kan säga. Resultatet blir ofta att offret tvivlar på sig själv. Överdriver jag? Hände det där på riktigt? Håller jag på att bli galen?


Reaktiv misshandel

Ibland kan förövaren hetsa/plåga dig psykiskt till en punkt där du tappar det. Du kanske skriker eller knuffar förövaren.

Då säger förövaren t.ex:

”Du är verkligen psykiskt sjuk”

”Det är ju du som misshandlar mig”

Kom ihåg att det är DU som är utsatt. Förövaren använder det här beteendet för att manipulera dig och ibland också för att manipulera omgivningen till att tycka saker om dig.

Exempel på reaktiv misshandel:

Du och förövaren åker bil, förövaren kör. Förövaren börjar att köra jättefort och som en dåre. Du ber hen sakta ner flera gånger, men hen bara ökar farten. Tillslut blir du livrädd, gråter och skriker. DÅ saktar förövaren ner, kör som vanligt och säger: "vad fan skriker du för? Du är ju sjuk i huvudet."

Hen kanske även påminner dig och berättar för andra att du flippat ur från ingenstans.

Detta går hand i hand med gaslighting.

LÄS MERLÄS MER

Känslomässig utpressning

Känslomässig utpressning är ett sätt att manipulera genom att spela på dina känslor. Det finns fyra vanliga typer:

* Martyren (spelar på din empati)

"Du älskar väl att se mig må dåligt!"

"Gör vad du vill - det gör du iallafall!"

"Jaha, nu passar det att ringa mig..."

"Du bryr dig inte ens om mig!"

* Bestraffaren (dolda hot)

"Jaha, då kanske jag ska berätta vad DU gjorde..."

"Vi ställer väl in bröllopet då, du som bara klagar"

"Om dom bara visste vad du har gjort..."

* Självbestraffaren (dolda hot)

"Om du lämnar mig tar jag livet av mig"

"Jag har inte ätit sedan du var här sist"

"Jag klarar ingenting utan dig"

* Frestaren (lockar med belöning)

"Jag lovar att ändra mig om du gör detta"

"Om du slutar göra detta ska jag vara snäll"

"Om du inte vore så envis skulle jag inte behöva slå dig"

"Om du hade gett mig pengarna hade det aldrig hänt"


vanligt förekommande samtidigt som känslomässig utpressning

* Att förövaren förvränger det du säger och får dig att låta dum, både inför dig själv och inför andra.

* Att förövaren gaslightar dig och förnekar din verklighet.

* Att förövaren blandar in andra i er konflikt och får de andra personerna att stå på förövarens sida - det kan kallas att förövaren använder "flying monkeys" och exempelvis får din mamma att prata med dig om att inte ta ut skilsmässa.

* Att förövaren jämför dig med andra, där du hela tiden ses som den "sämre". T.ex genom att säga att "Elsa är i alla fall inte sjukskriven som du är!".

Att hantera känslomässig utpressning

* Ge inte förövaren möjligheten att fortsätta bråka, t.ex genom att undvika svar som "Va? Vad har jag gjort nu då? Det är ju du som gör så!"

* Istället är bra svar sådant som kan avsluta diskussionen (om möjligt).
T.ex "Okej", "jag hör vad du säger.", "tråkigt att du känner så" eller "jag har redan bestämt mig".

Källa och inspiration till denna text:
Susan Forwards bok "Känslomässig utpressning" (2006).

LÄS MERLÄS MER

nedbrytningsfasen

Mäns våld mot kvinnor börjar ofta sakta och ökar med en långsam takt.

Därför kan det vara oerhört svårt att se hur våldet stegvis ökar och hur de

egna gränserna suddas ut allt mer. Det ser inte lika ut för alla, men många känner igen sig i dessa beskrivningar av våldets upptrappningsfas. Alla dessa saker kan blandas och återkomma i perioder, och det behöver inte ske i den här ordningen som det listas.

* första tiden - kärlek och glädje

Det är vanligt att den första tiden i relationen är väldigt glädjefylld och härlig.

Många beskriver att relationen känns perfekt och att det känns
"för bra för att vara sant".

* svartsjuka

Svartsjukan brukar ofta börja oskyldigt för att senare eskalera.

Exempelvis kan det börja med kärleksfulla uppmaningar om att stanna

hemma istället för att gå på Afterwork, för att senare övergå i anklagelser

om otrohet och bestraffningar.

* isolering

Förövaren isolerar ofta dig allt mer. Kanske ogillar förövaren dina vänner, lägger kommentarer om hur du pratar i telefon med din farmor för ofta eller så blir förövaren svartsjuk på din kontakt med pappan till ett av dina barn. Gradvis kan det bli så att du själv "väljer" att stanna hemma för att undvika bråk. Kanske slutar dina vänner att höra av sig eftersom du alltid tackar nej till att umgås. Du kanske inte ens får ha vilka kontakter du vill i din telefon eller tvingas ta bort manliga vänner från facebook, eftersom förövaren är svartsjuk.


allt mer psykiskt våld

Med tiden kanske förövaren kallar dig allt mer nedsättande ord, nedvärderar saker du gör och manipulerar dig känslomässigt. Det är vanligt att du vid detta lag tappat kontakt med dina vänner och kanske också med delar av din familj och därför inte har någon att prata med om det som sker i din relation. Det kan också vara så att du skäms över det som händer och inte vill att andra ska veta något.

efteråt kommer ursäkterna

Det är också vanligt att förövaren är extra snäll, gullig och kärleksfull efter att ni haft ett bråk eller efter att förövaren gjort dig illa. Det är mycket vanligt att förövaren exempelvis börjar att gråta och ber om ursäkt efter att ha betett sig illa mot den utsatte. Det är också vanligt att förövaren köper blommor, presenter eller hjälper till i hemmet för att "kompensera" för de elaka saker som förövaren gjort.

Detta stärker ofta förhoppningarna om att förövaren kanske kommer att förändras. Det kan kännas som att förövaren verkligen är genuint ledsen över vad hen har gjort och att saker nu kommer att bli bättre. Tyvärr brukar det "snälla beteendet" inte hålla i sig särskilt länge, utan snart är förövaren tillbaka i gamla vanor igen.

Våldet normaliseras, externaliseras och internaliseras

Det betyder att du blir mer och mer van vid att tänja på dina egna gränser, att anpassa dig för att göra förövaren nöjd och att undvika saker som kan uppröra förövaren. Tillslut kanske du inte ens märker att saker och ting har blivit värre i er relation. Saker som aldrig tidigare skulle kunna hända känns ganska normalt för dig nu. Ofta kan våldet förklaras bort genom externalisering - alltså att det är utomstående faktorer som gör att förövaren misshandlar dig: t.ex att förövaren är stressad, har druckit alkohol eller är sjuk. Det kan också internaliseras, vilket betyder att du tror att våldet beror på dig: t.ex att du tjatade, att du är en envis person eller att du förtjänar våldet.

LÄS MERLÄS MER
Psykiskt våld är inte olagligt – eller?

Det kan faktiskt vara olagligt. Det är olagligt att hota och kränka någon. Det är också olagligt att kontrollera någons telefon eller sociala medier. Detta är bara några exempel.

Svartsjuka är inte romantiskt

Unga relationer är en sajt där du som ung kan chatta om våld i nära relationer. När de startade lanserade de en kampanj med namnet ”Svartsjuka är inte romantiskt” – ett väldigt träffsäkert namn. Svartsjuka och kontroll är inte ett tecken på kärlek. Däremot är det ett tecken på psykiskt våld. Du ska inte behöva förändra dig för att din partner kräver det. Du ska inte behöva sluta umgås med vänner. Du ska inte behöva ändra din klädstil. Det är inte ditt fel att din partner behandlar dig illa!

”Jag blir åtminstone inte slagen” – eller?

Det blir knasigt att jämföra våld på det sättet. Självklart ger inte psykiskt våld samma kroppsliga skador som fysiskt våld kan ge. Däremot är det många drabbade som berättar att det psykiska våldet var det värsta våldet och att det tog längst tid att återhämta sig från. Allt våld är dåligt och du förtjänar att må bra och vara fri.

”Jag skriker ju tillbaka, därför är jag inte misshandlad” – eller?

När vi pratar om mäns våld mot kvinnor eller killars våld mot tjejer måste vi komma ihåg maktobalansen som finns. Killar är ofta fysiskt överlägsna tjejer och utgör ett hot för vår säkerhet på ett helt annat sätt. Även om han inte slår, är han ett hot ifall han skulle slå, vilket vi är medvetna om. Att du gör motstånd och försvarar dig själv är inte jämförbart med det våld han utsätter dig för. Ditt motstånd är en överlevnadsstrategi.

Tyvärr ser vi ibland att tjejer stannar kvar i våldet för att hon tycker att ”våldet kommer från båda hållen” när hon slagit tillbaka. Då är det viktigt att komma ihåg obalansen i makt när det kommer till fysisk styrka, men också ofta ekonomi. Dessutom har ju ofta förövaren brutit ned offret psykiskt, vilket även ger en psykisk överlägsenhet. Att du försöker att överleva våldet och därför tar till försvarsmekanismer är naturligt MEN du ska inte behöva stanna i våldet på grund av det.


”Välj rätt partner från början så slipper du bli misshandlad” – eller?

Ingen väljer att bli misshandlad. Våldet ökar sakta och gör att vi kan vänja oss vid det. Det kallas för normaliseringsprocessen som du kan läsa mer om här på vår hemsida. Normaliseringsprocessen betyder ungefär ”vägen till att något blir normalt”. Förövaren skulle aldrig kalla sitt offer ”hora” på första dejten. Då skulle ju offret aldrig träffa förövaren igen! Våldet kommer sakta. Det står inte i pannan på folk att de är förövare!

Vi måste sluta att fråga ”varför stannar hon?” och istället fråga ”varför misshandlar HAN?”. Vi måste lägga skulden där den hör hemma, nämligen hos förövaren.

Aldrig ditt fel! <3

Många tjejer som vi har pratat med känner att de har en del av skulden i det som händer. Att de har provocerat förövaren till att vara taskig eller att de förtjänar det som händer. Men det är aldrig ditt fel att någon utsätter dig för våld. Aldrig. Du är värdefull, älskvärd och förtjänar att vara lycklig och fri. Du är värd en relation som får dig att må bra och känna trygghet. Oavsett vad förövaren har fått dig att tänka och känna om dig själv, är du värdefull. Det är inte ditt fel att detta händer dig och det finns stöd och hjälp att få för att må bättre. Du är värd att få det stödet. Tvivla aldrig på det!

Vad hände egentligen?

Kom ihåg att förövare som utövar psykiskt våld systematiskt bryter ner den utsattes självkänsla. Det är vanligt att förövaren trycker ner, isolerar och manipulerar den utsatte. Därför är det inte konstigt ifall Du som är utsatt, tvivlar på din upplevelse. Det är vanligt att känna sig osäker när en blivit manipulerad. Dessutom är det vanligt att få svårigheter med minnet efter trauma, som våld ju kan vara. Det är viktigt att komma ihåg att det psykiska våldet påverkar oss och gör oss illa. Det är inte ditt fel, det är på riktigt och du förtjänar bättre. <3

LÄS MERLÄS MER

RÖSTER OM 
PSYKISKT VÅLD

Vi har tidigare haft tema psykisk misshandel på vår instagram. Flera tjejer som tidigare varit utsatta delade då med sig av sin historia. Här är några citat från olika tjejer:

”De största skadorna sitter i hjärtat. Hur jag blivit kontrollerad, manipulerad och osäker”

”Han sa att ”du din lilla hora, dig vill ingen ha”

”Om jag festade anklagades jag för otrohet. Han snokade i min mobil fast det inte fanns något i den att hitta.”

”Jag blev så sjukt blind för det som hände. Mina vänner sa att min personlighet var borta, men jag försökte bara att duga för honom.”

”Han kunde säga att ”det där har jag aldrig sagt”, han fick mig att känna att jag fått för mig allting och att jag överdrev.”

”Jag försökte flera gånger att lämna honom… det har tagit över ett år för mig att återhämta mig”

”Han lämnade mig hemma gråtande. Pendlade mellan varm och kall”

”Jag fick höra att jag luktade äckligt, inte kunde köra bil och att jag var dålig på saker”

”Jag minns första gången han skrek på mig.”

”Han ville knappt ta i mig för att jag var ”äcklig och tjock.”

”Han skriker att han aldrig kan vara med en sån som mig. Att jag är dum i huvudet.”

”Han jämförde mig med andra tjejer, t.ex från porr.”

”Han kunde påpeka min vikt, mina kläder och säga att jag inte var smart.”

”Ingenting jag gjorde var tillräckligt. Den enda bekräftelsen jag kunde få var i form av sexuella kommentarer.”

”Mina föräldrar skjutsade hem oss. Han var sur och körde silent treatment. Jag skämdes.”

LÄS MERLÄS MER

EFTERVÅLDET

Ibland tar våldet inte slut för att en våldsam relation är slut. Då kallas våldet ibland för eftervåld.

Eftervåld är våld som du utsätts för efter att den våldsamma relationen tagit slut. Eftervåldet kan upplevas som minst lika fruktansvärt som våldet var under tiden relationen varade, och många gånger blir våldet också värre när relationen tagit slut. Här är några vanliga typer av eftervåld.

FÖRÖVAREN SNACKAR SKIT OM DIG

Förövaren kanske pratar illa om dig, ljuger om vad som hänt mellan er eller sprider rykten om dig. Hen kanske försöker att få andra att tycka illa om dig, försöker att få dig att se galen/dålig ut eller framställer det som att det är du som varit elak mot hen.

ANVÄNDER BARNEN EMOT DIG

Om ni har barn tillsammans kan förövaren prata illa om dig framför barnen, försöka att vända barnen emot dig eller uttrycka att du är en dålig förälder. Hen kan försöka att få vårdnaden om barnen eller hota dig med att hen kommer att göra barnen illa.

HÄMNDPORR

Förövaren kan sprida eller hota med att sprida bilder eller filmer på dig som visar sexuellt innehåll, för att hämnas på dig eller förstöra för dig. Vi möter ibland tjejer som har blivit utsatta för så kallad hämnd-porr. Bilderna kan vara lättklädda eller visa sexuella situationer. Hämndporr är mycket allvarligt, olagligt och du kan polisanmäla det. Ingen får sprida bilder på dig som du inte godkänt, och om du är under 18 år räknas även detta som barnpornografibrott. Det är bara förövaren som gjort något olagligt.

Om dina bilder lagts upp på en hemsida kan du försöka att kontakta hemsidan och förklara situationen, då kan hemsidan försöka att ta bort bilderna. Hemsidorna vill oftast inte ha olagligt material på sin sajt. Kom ihåg att spara allt, ta screenshots på allt som lagts ut och spara vilka sidor bilderna fanns på. Detta är bevis om du vill polisanmäla förövaren.


STALKING OCH DIGITALT VÅLD

Förövaren kanske smsar eller ringer hela tiden och söker kontakt med dig fast du inte vill prata med hen. Hen kanske kommenterar på dina sociala medier och hör av sig till dina närstående. Förövaren kan också följa efter dig i verkligheten, komma hem till dig fast du inte vill eller leta efter dig. Du har rätt till skydd ifall du är rädd. Kontakta socialtjänsten, polisen och/eller kvinnojouren om du känner igen dig i det här.

HOT

Ibland kan förövaren bli ännu mer aggressiv och farlig när du lämnar relationen. Detta är en kritisk tid och du har rätt till skydd ifall du är rädd. Socialtjänsten är skyldiga att hjälpa dig. Du kan också kontakta kvinnojouren och polisen för att få hjälp.

EKONOMISKT EFTERVÅLD

Om ni tidigare bott tillsammans kan förövaren försöka att lura dig på pengar, vägra lämna tillbaka dina möbler/saker och liknande för att försvåra situationen ytterligare för dig.

FÖRSÖKER FÖRSTÖRA FÖR DIG

Förövaren kan ibland försöka att kontakta dina vänner, din nya partner eller till och med din arbetsplats för att försöka prata illa om dig och få dig att se dålig ut. Hen kan också falskt anklaga dig för saker som du inte har gjort. Det är viktigt att du får stöd ifall det här händer dig, och det kan vara bra att berätta för andra om din utsatthet, om du känner dig trygg med att berätta för dem.

VAD SKA JAG GÖRA?

Vi finns här för dig! Du kan alltid prata med en tjejjour anonymt om din situation. Vi tror på dig och stöttar dig alltid. Om du är rädd och känner dig hotad kan du vända dig till Socialtjänsten där du bor, oss på Kvinnojouren eller polisen. Om det är akut, ring alltid 112. Kom ihåg att det aldrig någonsin är ditt fel att du blir utsatt för våld. Förövaren bär hela skulden för detta. Du har rätt att välja ditt eget liv och vem du vill vara tillsammans med och ingen får lov att skada dig för att du avslutat en relation.

LÄS MERLÄS MER